Fattigstugan - Hässleby gård

Svensk flagga     tysk flagga     engelsk flagga
Svenska
     Deutsch      English 

Mer om Hässleby gård

Det var här på Hässleby Gård som scenerna i Kommandorans fattigstuga spelades in. Röran av ”lort och löss och svält och elände” byggdes upp på den stora höskullen. Kulissen möblerades med korta sängar, bäddades med oblekt lakansväv och inreddes omsorgsfullt med trasiga korgar, slitna filtar och kantstött porslin.

Inspelningen inleddes fredagen den 21 maj 1971. Den starka filmbelysningen innebar en stor brandrisk på logen och som en säkerhetsåtgärd fanns brandkåren på plats på gårdsplanen under hela inspelningen.

Familjen Samuelsson drev lantbruket på Hässleby Gård och i ladugården rakt under ”fattigstugan” stod gårdens tjur. Hans råmanden hördes genom golvplankorna och störde inspelningen.  
– Olle Hellbom var inte så van vid djur, eller i alla fall inte tjurar. Han kunde inte förstå att ingen kunde få tyst på tjuren, berättar Barbro Samuelsson, vars man Gösta Samuelsson fick stå och ge tjuren foder för att hålla honom sysselsatt.
– Det var många omtagningar och de filmade i flera dagar. Tjuren fick lite grann att äta hela tiden, om han fick för mycket kunde han ju bli sjuk.    

Fattighjonen utgjordes av en blandning av etablerade skådespelare, som Mimi Pollak, Hildur Lindberg och Gus Dahlström, och lokala pensionärer. Filimteamet tog kontakt med pensionärsföreningen PRO och bara en vecka innan inspelningsstarten i februari hölls audition i Mariannelundsskolans bibliotek. Det blev en skojfrisk utfrågning fylld av småländska historier där de sökande förutom skonummer och kavajstorlek fick uppge tandstatus. Löständer var en förutsättning för att få en roll. Någon lär ha erbjudit dig att dra ut de sista tänderna om det krävdes…

Harry Åsberg, Carin Braf, Signe Edstrand, Einar Svensson, Mabel Nilsson och bröderna Gunnar och Einar Andersson blev uttagna och kunde därmed titulera sig skådespelare på ålderns höst.  

Den småländska vintern kunde just det här året inte uppfylla SF:s krav på 30 centimeter snö för att skapa den rätta vinterkänslan till det stora Tabberaset. Scenerna där Emil och Alfred hämtar hjonen i fattigstugan för att bjuda dem på julmat i Katthult är därför inspelade i Bollstabruk utanför Kramfors.  Det blev en minnesvärd resa för statisterna, som hade många roliga historier med sig hem. Bara känslan av att åka buss genom Sverige som filmstjärna och bo på hotell var stort för dem som kanske aldrig tidigare varit så långt från Mariannelund.   

För att hålla värmen mellan tagningarna i Värmland utrustades pensionärerna med armens vinterpälsar. När det blev dags att filma fick de instruktioner om att lägga löständerna i fickan och ta av sig pälsarna. Först när tänderna skulle på plats igen insåg de att alla pälsar var likadana... De småländska skratten lär ha ekat i de värmländska skogarna innan alla inblandade återfann rätt päls

Hitta fler inspelningsplatser (länk)


Mehr über Hässleby gård                                            

Es war hier auf dem Hässleby-Hof, wo die Szenen mit der Maduskan gedreht wurden. Die Unordnung des Armenhauses mit all seinem ”Durcheinander von Dreck und Schmutz und Läusen und Hunger und Elend“ wurde im Heuschober aufgebaut. Die Kulisse wurde mit kurzen Betten, die mit ungebleichten Laken bezogen waren und sorgfältig mit kaputten Körben, zerschlissenen Decken und angestoßenem Porzellan eingerichtet.

Die Dreharbeiten begannen am 21. Mai 1971. Die starke Filmbeleuchtung bedeutete ein großes Brandrisiko in der Scheune und führte mit sich, dass die Feuerwehr während der Dreharbeiten ständig anwesend war.

Im Stall unter dem "Armenhaus" stand der Stier des Hofes und sein Muhen war natürlich durch den Fußboden zu hören. Damit er das Filmteam nicht ständig störte, fütterten die Familienmitglieder ihn abwechselnd mit gutem Futter um ihn bei Laune zu halten.

Die Armenhäusler waren eine Mischung von etablierten Schauspielern, wie Mimi Pollack, Hildur Lindberg und Gus Dahlström, und einheimischen Rentnern. Nur eine Woche vor Drehbeginn im Februar war das Vorsprechen in Mariannelunds Bibliothek. Es wurde eine spaßige Befragung, gefüllt mit smaländischen Geschichten, wo die Kandidaten außer ihrer Schuh- und Kleidergröße, angeben mussten, ob sie Zahnprothesen hatten. Es wird erzählt, dass jemand sich angeboten hat, sich die restlichen Zähne ziehen zu lassen, falls es gefordert wird...

Harry Åsberg, Carin Braf, Signe Edstrand, Einar Svensson, Mabel Nilsson und die Brüder Gunnar und Einar Andersson wurden gewählt und konnten sich damit "Schauspieler im hohen Alter" titulieren.

Die Leitung von SF konnte in diesem Jahr nicht die Forderung von 30 cm Schnee erfüllen, um das richtige Wintergefühl für das große Festessen zu erzeugen. Die Szenen, als Michel und Alfred die Armenhäusler vom Armenhaus abholen, um sie zum Weihnachtsessen einzuladen, wurde deshalb in Bollstabruk bei Kramfors gedreht. Um die Rentner während der Aufnahmen warm zu halten, wurden diese mit Winterpelzen der Armee ausgerüstet. Als es Zeit wurde zu drehen, bekamen sie die Anweisung die Zahnprothesen in die Tasche zu stecken und die Pelze abzulegen. Erst als die Zähne wieder eingesetzt werden sollte, sahen sie ein, dass die Pelze gleich waren... Das smaländische Lachen wird wohl durch die Wälder Värmlands geschallt haben, bis alle Beteiligten den richtigen Pelz und die rechten Zahnprothesen wieder gefunden waren.

Weitere Drehorte finden (Link)


More about Hässleby Gård

It was here on the Hässleby property that the scenes from Kommandoran’s poorhouse were filmed. The environment of “dirt, lice and misery” was created on top of the large haystack. The set was furnished with short beds made with unbleached calico and fitted out with broken baskets, threadbare blankets and chipped porcelain.

Filming began on Friday 21 May, 1971. The strong lighting brought with it a great fire risk, so for the sake of security they had the fire brigade on location during the entire shoot.

The Samuelsson family were the farmers on the Hässleby property, and in the barn directly below “the poorhouse” they had the big bull. His roaring was heard through the floor boards, disturbing the filming.

“Olle Hellbom wasn’t so used to animals, at least not bulls. He couldn’t understand that no one was able to silence the bull”, says Barbro Samuelsson whose husband Gösta Samuelsson had to stand there feeding hay to the bull in order to keep him occupied.

“There were many retakes and they were filming for several days. The bull was given a bit to eat all the time, but if he was given too much he could have got sick.”

The paupers were played by a mixture of established actors, such as Mimi Pollak, Hildur Lindberg and Gus Dahlström as well as local pensioners. The film crew contacted the pensioners’ association PRO and, as late as a week before filming was to start in February, auditions were held in the Mariannelund school library. It turned into a humorous interview session filled with Småland stories and where the applicants, besides shoe size and jacket size, had to give information about their dental status. Having false teeth was one of the conditions that qualified a person for a part. Somebody is said to have offered to pull out the last ones if necessary…

Harry Åsberg, Carin Braf, Signe Edstrand, Einar Svensson, Mabel Nilsson and the brothers Gunnar and Einar Andersson were picked and were therefore entitled to call themselves actors in their latter years.

The Småland winter could not that particular year fulfil the film’s requirement of 300 millimetres of snow, which was to create the right winter feel for the big Christmas feast. For this reason the scenes where Emil and Alfred are picking up the paupers from the poorhouse to treat them to Christmas fare in Katthult are shot in Bollstabruk outside Kramfors. That was a memorable trip for the local extras who brought many funny stories home with them. Just imagine the feeling of travelling by bus through Sweden as a film star and living in a hotel! This was big-time for those who may never even have been that far away from Mariannelund.

In order to keep warm between shoots in Värmland, the pensioners were supplied with army winter fur-coats. When it was time for filming they were instructed to put their false teeth in their pockets and take off their coats. Not until it was time to put their dentures back in place did they realise that all the fur coats were identical… The Smålanders’ laughter is said to have echoed through the Värmland forests before all involved had found the right fur coat

   

Find more filming locations (link)

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår